Ena skiten efter den andra. Och nej, jag skriver inte detta för få emdlidande eller nåt annat.

Utan; herregud vad jag är stark som person! Jag blir nästan rädd.

Funderat mycket på om det finns något som överhuvudtaget kan knäcka mig. Eller, knäckt har jag ju varit under dessa månader, men jag står ju stark idag. Jag har tagit mig upp ur de mest mörka och djupa hål jag fallit i.

Ända sedan den dagen jag förlorade min far har jag varit otroligt stark. Har stött på många, och då menar jag många, motgångar sedan dess men jag tar mig alltid upp starkare än någonsin.

Jag älskar känslan jag känner inom just nu. Styrka och glädje.

Självklart är jag inte stark varje dag, hela tiden. Absolut inte, det är inte någon. Men att veta att styrkan finns där är fantastisk.

Det måste vara fruktansvärt jobbigt att gå igenom samma sak igen. Samma känslor. Samma händelse. Jaa, ett mönster som upprepar sig nästinintill på pricken.

Det kallas karma. And Karma is a bitch.

Ett ordspråk som jag tycker är väldigt bra, det är; som man bäddar får man ligga.

Vägen du formar för dig själv, den får du glatt ta och tralla ner för. Bara att bita ihop.

Alla har vi varit i den sitsen någon gång och det är inget kul. Men livet är tufft och det ska det vara. Det hjälper oss att verkligen lära känna oss själva och veta om våra svagheter/styrkor och det hjälper oss också att uppskatta allt det fina och det som gör oss glada.

Det viktiga är att ha kontroll över sig själv så kan det inte bli annat än bra. För det som inte dödar dig, det stärker dig. (:

Blev ett osammanhängande inlägg det här. Jag kan vara rätt duktig på att tappa tråden och skriva i gåtor. Haha!

Tur att jag själv vet vad jag skriver om och vad det hela handlar om, sen kan ni som läser få suga på karamellen bäst ni vill. ;)

Önskar alla en fin start på veckan! (: